S som i Saknar

Så har Melica överlevt ännu en jul, sin trettionde. Den har varit en av de bättre faktiskt. Firade julafton i Växjö hos storasyster och hennes familj. Fick veta att jag har samma rang som tomten. Barnen i Växjö började duka åt mig en vecka innan jag kom och när man frågade lilleman på julaftons-eftermiddagen när vi var hos deras farmor och farfar om han trodde tomten kanske skulle komma sen svarar han: Ja-a och Melica! Det värmde och det sved när jag skyndade vidare redan dagen efter mot småländska ostkusten där andra systern med barn och familj har invaderat mina föräldrars hushåll. Full cirkus!

Så på det hela taget har jag det bra men ändå har jag sen igår morse bara en stor, stor längtan. Längtan efter S...S som i Stockholm. S som i sängen där hemma. S som i Simon...och snö, och sportande, julmaten lägger sig på höfterna och magen...usch! Ja, okej snön kanske kan vänta tills jag kört mina 40 mil norrut. Det är faktiskt rätt bekvämt att kunna köra bil på sommarväglag i juletid!

Så, idag bär det iväg hemmåt!! Den här julen känner jag tydligare än någonsin att det här är inte hemma längre. Stockholm är mitt hem.