
Fredag morgon. Vaknar tidigt hos föräldrarna av att pappa går upp. Tittar på klockan och konstaterar 5 nånting...skönt, en timme kvar. Det är en mycket ovanlig dag i denna familj. Mina föräldrar har sedan de båda blev sjukpensionärer insett att samhällets idé om att morgonstund har guld i mund inte passar dem utan frukost serveras oftast frammåt 9-9.30 (senare har förekommit det med!) Konsekvent är det fullt möjligt att få allt från fika till mat oavsett hur sent man ankommer...Pappa vaknar iofs oftast tidigare men tillbringar de första timmarna med att titta på tv/lyssna på radio eller som idag med att tvätta bilen tydligen!

Det ovanliga med den här dagen var alltså att frukosten serverades 6.45 och straxt efter åtta drog två bilar iväg. En skruttig bil som hoppades komma igenom besiktningen (därav den tidiga biltvätten och frukosten) och en silverfärgad skoda drog norrut, hemmåt. Men vägen var lång och krokig och jag fick för mig att det skulle vara roligt att åka färja. Sagt och gjort, svängde av mot Mörkö-färjan och telefonerade stora-syster och meddelade att jag planerade att våldgästa "Holmen" där hon befann sig på semester med familj och svärföräldrar. Jag fiskade upp min kompis "M" i Ösmo och eftersom ett fält med blåklint hoppade fram och stoppade min bil och tvingade mig att plocka en bukett missade jag en färjetur vilket resulterade i att stackars "M" fick sitta en bra stund på en mycket ödslig järnvägsstation i Ösmo som INTE ligger vid Ösmo centrum.

Sen följde obeskrivligt många kilometer (förmodligen inte men det kändes så) med slingrig väg som jag skulle följa tills den tog slut enligt vägbeskrivningen. Den tog bokstavligen slut i form av en bom och bortom den bommen fanns många fina stugor som vi tittade till innan vi hittade den lilla grusväg vi skulle in på.Jag har varit här en gång förut men minnet var lite svagt...Väl framme konstaterar vi att det var mödan värt! En sån där riktig pripps-blå upplevelse! Vi rodde den lilla ekan ut till ön Kyrkholmen, vi badade från klipporna i helt underbart vatten och vi bjöds på grillat och nypotatis och när vi fick frågan om vi inte ville stanna kvar var vi inte svårflörtade. Ja, jag hade ju allt för en övernattning med mig i bilen eftersom jag varit på flykt undan mitt liv ett tag men "M" fick leva lite primitivt...

Hon började stort med att slänga ut ena linsen på en klipphäll. Syrrans make lyckades helt otroligt nog hitta den igen och hon pulade in den i ögat igen. Det blev dock en lite suddigare kväll än hon var van vid...inte vet vi om det var linsen eller rödvinet men pripps-blå sommar-aktigt var det!
0 Comments:
Skicka en kommentar
<< Home