6:e November -Black monday!

"Tell me why I don't like mondays"...finns det en sång som går och det kan man ju undra över ibland för jag tillhör den där skaran som hatar måndagar helt utan större anledning men den här måndag måste jag säga att jag har belägg för min åsikt. Låt oss ta det från början. Det började egentligen i helgen då jag under fredag-lördag sorgset konstaterar att otrohet är förbannat mycket vanligare än man tror. Hur svårt kan det vara att hålla sig till en i taget? Vad är det för fel på män i min ålder egentligen? Har det alltid varit så här eller är det nåt som har blivit trendigt just nu? Eller är det jag som är gammalmodig kanske, tycker man i allmänhet att det är okej att ha någon vid sidan av alternativt flera på gång samtidigt nu för tiden? Tja, i så fall tror jag att jag bjuder på den, kalla mig gärna gammalmodig men för mig är det inte okej. Och nu undrar man kanske varför jag plötsligt fick den här insikten. Ja, jag har ju tyvärr begåvats med lite erfarenhet på området, helt ofrivilligt ett par gånger under mitt 30-åriga liv men det var inte det som var orsaken utan det faktum att genom att vara inloggad ca 30 minuter på spraydate samt tillbringa ca 4 timmar på en pub lyckades bli kontaktad av, eller hur man nu ska uttrycka det, 5-6 olika män som alla var upptagna men likafullt intresserade. Har jag en skylt i pannan som säger jag vill gärna träffa upptagna män eller? Man börjar ju undra? Hur som helst. Så bakfull på söndag med rätt bristande tro på män i största allmänhet får jag en sån där fruktansvärd längtar-efter-Simon-dag. Behärskar mig. Distraherar mig. Sover som en kratta på natten, vaknar vid 4-snåret och kan inte somna om. Och här börjar alltså Black monday!

Tar bilen till jobbet och inser att idag är trafiken värre än någonsin. De kanske var lite bättre när vi hade trängselavgift trots allt? Det är köer förbi macken för att ens komma upp på motorvägen och där uppe går det ju i 30 km/h...Så bäst som jag sitter där så dör varvräknaren! Bilen går och låter normalt men varvräknaren står på noll. Och så börjar plötsligt oljelampan lysa, det larmar, fler symboler och bilen dör! Jippi mitt i rusningstrafiken på Essingeleden. Precis vad jag längtade efter. Jag försöker starta bilen igen och det gick men eftersom det larmar om olja och annat vågar jag inte köra vidare. Ringer en kollega för att se om han kan komma och hjälpa mig men han sitter i möte. Alla sitter i möte, jag skulle också ha varit där. Så kommer vägassistans och jag får åka bogserbil från platsen. Hade tur att killen just skulle sluta sitt skift så han hade tid att bogsera mig till parkeringen på jobbet annars har de bara till uppgift att "rensa" och således se till att jag kommer åt sidan så att jag inte hindrar trafiken. Skulle kunnat blivit en jätterolig promenad från typ Solna-avfarten...Hur som helst. Väl på jobbet får jag 2 jobbiga nyheter. Instrumentet jag ska köra är sönder och behöver massa service procedurer till och börja med. Kanske måste vi ringa till teknisk service och be dem komma hit...Jobbig nyhet nummer 2 är iofs lite rolig också. Min handledare har läst mitt manuskript och har en miljon kommentarer och saker som jag ska korrigera. Helst innan dagen är slut!

Okej, 4 timmars sömn börjar ta ut sin rätt redan här...

Sen kom den stora smällen. Bostadsrättsombildningen som jag varit engagerad i (sitter i styrelsen) och jobbat stenhårt för i ett år är plötsligt i svajning. Banken backar. Vi ska ha köpstämma på onsdag och har helt plötsligt ingen finansiering. Massor av telefonsamtal. Vi kontaktar nästa bank i raden som vi har haft kontakt med och får samma besked där. Under det här året har marknaden förändrats så pass mycket att vårt ombildningspris inte är rimligt. Och vi får ställa in köpstämman. Snacka om att snubbla på mållinjen. Det här blir inte roligt att berätta för alla grannar där hemma...

Okej, en sak i taget. Gör service på instrumentet. Det funkar inte. Fixar alla rättningar och blir i stort sett klar men sista grejen får jag inte till så jag går och frågar chefen...han har gått för dagen! Köper olja till bilen och den funkar igen. Skönt...det kunde ha blivit en jobbigt dyr historia!

Så dagen börjar lida mot sitt slut. Jag kämpar med manuskriptet, får det slutgiltiga beskedet att ombildningen måste stoppas och då ringer min Psyko-granne och säger att JAG MÅSTE HJÄLPA HENNE FÖR NU HAR HON BLIVIT HOTAD MED VAPEN OCH LALAL BLA BLA SKRIK OCH SKRÄN!!! AAAAAAhhhh jag orkar inte mer!!! Klockan är halvåtta på kvällen och jag ger upp mitt manuskript och åker hem. Känner ju på mig att efter en sån här måndag så finns det ju inte en chans i helvete att jag ska ha en sån tur att det finns en parkering där hemma på gatan men faktiskt, där finns en lucka! Jag börjar fickparkera och så plötsligt det där rysligt obehagliga ljudet och framför allt känslan i bilen. Jag har backat på bilen bakom!!! Faans, helvetes, jävla skit-måndag!!!

Kanske inte behöver motivera mitt beslut att gå lägga mig direkt när jag kom hem trots att klockan bara var typ halv-nio?